man får lov att skryta...

Kom på att jag glömt skriva. Jag var på fotbollsmatch i söndags, Lillasysters fotbollsmatch. De spelade 1-1 mot ett lag som åkte ur division 2 förra året (Lillasysters lag vann division 4). Därför var det riktigt bra gjort. Och Lillasyster var grymmast! (Även om hon inte vill tro på det själv) Jag satt på läktaren och var jättestolt! Varför har inte jag fått den bollkollen med... Spännande match hursomhelst, märktes att det var två divisoner över den jag spelar i...

medialt nyhetsvärde?

Den senaste veckan har in princip samtliga rubriker på Aftonbladets hemsida handlat om "Skräckkällaren", jag förstår att det är hemskt. Samtidigt som jag blir frustrerad över att det är det enda de skriver om. Allt mer hemskheter om samma nyhet verkar vara det enda som har något nyhetsvärde idag. Har medialt nyhetsvärde kommit att handla om att hitta de allra hemskaste händelserna för att kunna föra skrämselpropaganda på folket?

Jag tyckte att nyheten om den så kallade skräckhändelsen var vidrig första gången, även intressant. Det räcker. Jag tror nämligen att det händer andra intressanta saker i världen, det vill jag också läsa om.

WOW! Zara!

Amy Diamond, Mimmi och Molly Sandén. Ni har blivit utklassade i min mening.
Jag visste inte att sådana här talanger fanns i Sverige. Nioåringar ska inte kunna sjunga såhär.

vissa dagar

Är mer händelserika än andra. Dagen började bra. Åkte på intervju, kom av på rätt hållplats och hem i lagom tid. Intevjun gick bra den med tyckte jag. Åt, skrev jobbansökningar och såg på TV. På väg hem från brevlådan där jag postat min ena ansökan hittade jag en 20-lapp. Sen kom jag hem.

När far min stod och bankade kycklingfiléer med en stekpanna (ja, det stod i receptet att man skulle göra så), råkade han slå sönder ett glas. Bara någon minut senare råkade jag stöta till ett glas med rumpan och vi fick rödvin över fjärrkontroller, CD-skivor, bord och matta. Kvällen har knappt börjat...

min önskelista

Skulle jag skriva ned vad jag önskar mig just nu skulle du förmodligen rynka pannan lite fundersamt. Men tänk dig att kunna räkna de nätter den senaste månaden, och lite till, du sovit på en hand.

Då kanske du förstår varför min önskan just nu är att kunna sova en hel natt utan att vakna klockan fem. Sedan somna om efter några minuter för att kunna sova ca. 2-3 timmar till. Det är ju som det är hemma.

När jag sov i skolan förra veckan sov jag i två-timmars-perioder. Vaknade ett, tre, fem och åtta. Ganska jobbigt för en person som aldrig tidigare haft sömnproblem.

Lägg därtill att jag om två veckor ska på laghelg. Hemlig resa, med övernattning. Jag fasar. Tänk om jag vaknar med panik och inte klarar av att somna om? Att jag, som för tillfället lider av sjuklig bacillskräck, ska kunna sova en hel natt på okänt ställe, i en säng som inte är min med sängkläder som inte är mina. Det känns ganska uteslutet. Dessutom känner jag knappt personerna, vilket betyder att de inte heller känner mig. Vad gör jag om något händer?

alla förtjänar en...

Jag tänker och jag undrar. Är du värd en andra chans? Eller en tredje, fjärde, femte? Vilken chans är det? Kanske har jag gjort allt jag kunnat. Så mycket jag velat för att inte krypa. Bollen är kastad. Det känns inte som om den är i närheten av mig längre.

fredag igen

Det finns dagar som är bra och dagar som är dåliga. Sen finns det dagar då jag inte riktigt förstår vad det är som händer. Jag förstår inte riktigt varför jag gör som jag gör. Idag har varit en sådan dag.

gymnasienostalgi

Lillasyster sitter hemma med en massa skolarbeten som ska in på en och samma gång. Började fundera över varför jag aldrig hade det lika stressigt (känns det som). Sen kom jag på två stora anledningar.

Det första är att de lärare jag hade inte ställde samma höga krav, vilke kan ses som både positivt och negativt. Den andra är att jag gick i en klass som var helt makalös på att få arbeten framflyttade. Det var mer ovanligt än vanligt att saker och ting genomfördes på sitt ursprungliga datum.

Kanske inte så bra om man ser tillbaka på det...